Kattraser Sibirisk katt och fler raser

views the best pictures

KATTRASER

Maine coon en stor och robust katt
Historia 
Maine coon anses vara den första kattrasen från Amerika. Man vet inte riktigt hur rasen uppkom men det finns många myter kring det. En av de vanligaste är från Maine och går ut på att katten uppstått genom parning mellan katt och tvättbjörn (raccoon på engelska, därav namnet). Detta trodde man på grund av storleken på katterna och deras stora, yviga svansar. En annan mycket omstridd skröna är att den franska drottningen Marie Antoinette hade dessa katter som husdjur under den franska revolutionen och valde att skicka dem i en båt till amerika för att de skulle slippa undan revolutionen. Troligare är att katten uppkom genom naturliga korsningar mellan långhåriga katter som sjömän fört med sig till Maines hamnar och engelska katter som nybyggarna tog med sig på 1600-talet, skandinaviska eller ryska katter samt korthåriga amerikanska huskatter.

År 1986 registrerades den första Maine coonen inom SVERAK, men det dröjde till år 1989 innan den första Maine coon-kullen föddes i Sverige. Idag har den blivit en av våra mest populära raser och det registreras drygt 1120 (år 2007) nya maine coons i SVERAK varje år. Inom IDP Sverige registrerades över 200 Maine cooner 2007.

Under rasens tidiga år var det bara de brunagoutifärgade katterna som fick kallas Maine coon, katter med andra färger och utteckningar kallades gemensamt för maine shag. Idag är så gott som alla färger, inklusive färger med vitt, tillåtna. Undantag är maskade mönster samt choklad, lila, kanel och fawn.

Utseende
Maine coonen är en robust och storväxt kattras. De utvecklas långsamt och är inte färdigvuxna förrän i treårsåldern. Honorna brukar väga runt 3,5–6 kg och hanarna 6-10 kg. Katten utvecklades i det kalla klimatet i nordöstra USA där bara de starkaste och största jägarna kunde överleva. Den har stora ögon och öron och ser och hör sina byten bra. Tassarna är stora, runda och välpälsade och kan fungera som snöskor, och svansen är lång och yvig så att katten kan svepa den runt sig under kyliga nätter. Den har kortare päls på huvudet, skuldror och ben för att förhindra tovor.

Temperament
Till sättet sägs Maine coonen vara rätt hundlik; de vill alltid vara med överallt och se vad den övriga familjen har för sig. Det är ganska vanligt att de skaffar sig en "favorit"matte/husse som den tyr sig extra till. En Maine coon har ofta lätt att komma överens med andra djur, både hundar och andra katter. Ett roligt särdrag hos Maine coonen är att den förutom det vanliga jamandet ofta använder sig av ett kvittrande "brrrp", vilket man ofta hör när de är busiga eller då de är ömhetstörstande och vill ha kontakt. En del Maine coonen har ofta en förkärlek till vatten och leker gärna med vattenskålen.(wikipedia)

Länkar till klubbar och uppfödare;
The maine club
Maine coon katte

 

 

 

 

---------------------------------------------------------------------------------

SIBIRISK KATT

Sibirisk katt är en storvuxen kattras från Ryssland av samma typ som norsk skogkatt och main coon. Hanar väger normalt mellan 6 - 10 kg, honor 4 - 6.. Likt många stora kattraser utvecklas den långsamt och är inte helt fullvuxen förrän vid 5 års ålder. Den sibiriska katten klassas som semilånghårig och ska ha en välutvecklad krage och svans, hårtofsar mellan tårna och god öronbehåring. Pälsen består av en tät underpäls med längre täckhår som är vattenavstötande och känns något hårda vid beröring. Pälsen brukar vara betydligt längre på vintern än på sommaren.

Alla färger och vita tecken är tillåtna av FIFe och de nordiska independentklubbarna utom maskade, choklad- och lilafärgade. Det finns dock en maskad variant, Neva Masquerade
Det har hävdats  att katten är hypoallergen (mindre allergiframkallande). Inga säkra fakta för detta föreligger ännu men många allergiker kan ändå vittna om det.

Temperament 

Sibirisk katt.

 

 

Den sibiriska kattens sätt att jama låter inte som andra katter. Den har också en förmåga att morra likt en hund om den blir arg. Många menar faktiskt också att den sibiriska katten är så nära man kan komma en hund, utan att det faktiskt är en hund. Detta beror förmodligen på att den sibiriska katten är mycket människokär och gärna följer sin ägare överallt. Den vill vara med överallt och är mycket nyfiken. I övrigt är det en aktiv katt som anses vara intelligent och läraktig. I Ryssland används den exempelvis ofta som cirkuskatt.

I övrigt finns det många ägare till sibiriska katter som vittnar om att rasen har en förkärlek för vatten. De leker gärna nära eller i vatten och det finns även anekdoter som berättar om katter som frivilligt simmar en sväng om tillfälle bjuds.

Historia 

Katten finns i Ryssland bland annat i Sankt Petersburgs-området, och de västeuropeiska sibiriska katterna härstammar därifrån. Den Sibiriska Katten blev godkänd som ras i FIFe 1997 och år 2000 importerades de första Sibiriska Katterna till Sverige.

Sällskapet Sibirisk katt

 

Källa; Wikipedia

 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SPHYNX eller Nakenkatt
Sphynx har nästan ingen pälsbeklädnad och beskrivs ibland som hårlös och den är därför känslig för kyla och solsken. Huden ligger i tydliga veck kring exempelvis skuldror, hals och leder. Vid beröring känns den varm, vilket beror på att den har en högre förbränning för att kompensera bristen av päls. Det är en liten till medelstor katt med långsträckt kropp med muskulösa bakben. Tassarna är ovala med stora långa tår och trampdynorna är betydligt tjockare än på andra raser (det ser nästan ut som om de har "luftkuddar" under tassarna). Svansen är lång och avsmalnande. Huvudet är litet och kilformat med markerade morrhårskuddar, höga markerade kindben, stora, breda, ovala och snett placerade ögon och mycket stora öron. Ofta har sphynxen ett fint, knappt synligt fjun som gör att huden känns som persika. Den kan däremot helt sakna morrhår och andra känselhår. SPHYNX – historia och ursprung Hårlösa katter har förekommit på många håll under lång tid även om det inte ledde till någon framgångsrik avel på dessa katter. Starten till sphynxaveln skedde i Kanada i mitten av 1960-talet där en hårlös katt föddes, i en kull av normalpälsade kullsyskon, och försöket att avla på denna katt lyckades. I slutet av 1960-talet ansöktes om rasgodkännande i CFA då man även namngav rasen till sphynx eftersom man tyckte att den påminde om de egyptiska kattstatyerna. CFA godkände rasen men senare drogs godkännandet tillbaka på uppfödarnas begäran eftersom ärftliga defekter visade sig men sphynxen har återigen godkänts inom CFA. Under 1970-talet startade de första avelsprogrammen i Europa (framför allt i Nederländerna) och samavel har skett med bland annat amerikanskt korthår, eruopé och till viss del devon rex. Sphynxens vara eller icke vara har under åren väckt en del debatt men på FIFes generalförsamling 2001 beslutades att godkänna den som ras.

Källa; SVERAK