Det är väldigt många som hör av sig om katter som behöver
komma in nu.
Tyvärr har vi ont om plats, och även om vi skulle kunna trycka in dem
någonstans, har vi problem med den ekonomiska biten.
Det kostar massor att ge de hemlösa katterna mat och husrum.
Exvis sanden går på ca 4000 kr i månaden. Till det kommer mat,
mediciner, avmaskning , loppmedel, och medel mot öronskabb.
En del som lämnar in katter, tänker på denna biten. De flesta gör
det inte.
Dessutom försöker vi bygga våra katthem....
Vi har hela tiden trycket på oss att försöka skaffa fram ekonomiska medel.
Utöver att ta hand om de intagna katterna. I princip är vi aldrig fria.
Den psykiska pressen är stor, och hela tiden står det nya katter
och knackar på dörren.
En pall kattsand kostar lite drygt 8000 kr, och räcker i 2 månader.
Tack vare alla som lägger mat i våra tunnor, blir matkostnaden
mindre betungande.
Veterinärvården är en kostsam bit, trots att vår utslitna veterinär
jobbar i stort sett gratis.
I princip alla katter som kommer in, är okastrerade, och i behov av
medicinsk vård. De flesta har öronskabb, och annan form av ohyra.
Många har problem med sina tänder, och behöver dra ut ett antal
av dem, samt få tandsten borttagen.
På senare tid har det även kommit in en del trafikskadade katter.
De har bl a skador i bäcken, ben, och käkar.
Tindra, upphittad i Höör. Hon har en nackskada, brott på höften,
öroninflammation, dåliga tänder, och var naturligtvis inte
kastrerad.
Simon, bebis på ca 3 månader. Han var full av fästingar, och
ganska smutsig.
Lisa är 15 år, och trots sin ålder, är hon den fräschaste katten
vi fått in på länge.
Ragnar, före bad, kastrering, och tandutdragning (han hade ruttna
rötter, och många dåliga tänder).
Nå, kontentan av denna klago-blogg är, att belysa föreningens
ekonomiska situation.
Visst är det lätt att säga, att vi inte borde ta in fler katter.
Men för oss, som befinner oss mitt uppe i detta, är det inte
alltid så enkelt att säga nej till nödlidande katter.
Skulle vi sagt nej till den våta, tilltufsade Simon? Till den
svältande Tindra? Till kattungar som riskeras att frysa
och svälta ihjäl? Till den lilla kattungen, som vimsade omkring
på en 80-väg?
Jag vet inte, men vi har inte hjärtan av sten. Och vi tar gång efter
annan på oss för mycket.
Vi söker PENGAR, PENGAR, och åter PENGAR, för att
kunna driva denna verksamhet vidare.Allt är välkommet, stort
som smått.
Vi söker också hem till dessa små olycksfåglar, som livet
behandlat så illa. De är många. Oräkneliga. Och verkar bara
bli fler, ju längre hösten lider.
Helen FHHK
