views the best pictures
Det här med kattungarna har gjort att jag inte
orkar vara så social och kreativ för tillfället. Det
är svårt när unga djur dör. I alla fall tar det mig hårt.
Jag har haft en riktig svacka, och för de som försökt få
tag i mig, eller försökt bjuda mig till sociala sammankomster,
har jag nog varit olidligt tråkig.
Detta kommer att fortgå ett tag till, känns det som. Ni får ha
överseende med detta.
Men, jag ska inte tjata om detta. Bara så ni vet varför
det är som det är.
Fina Gabriel fick hem i förra veckan. Vilket är
glädjande, då han inte har trivts bland de andra katterna.
Jag hoppas verkligen att det ska lätta på omplacerings-
fronten, då vi för tillfället inte kan ta in några katter.
Vi har fullt, och tyvärr är det alltför många som inte
förstått att kastrera sina katter, och nu sitter och prånglar
ut fler ungar. Hur många av dessa som blir hemlösa
i vinter eller vår, kan man bara spekulera i.
Preston, som börjar bli en stor katt, har blivit superkelig,
och är som ett häftplåster på mig så fort han får en chans.
Han skulle behöva ha ett hem där han får mycket
uppmärksamhet, och mycket tid i någons knä.
Den här killen går fortfarande ute i Malmö. Han får
mat och ses till, men skulle verkligen behöva ett hem
på landet, där han får komma och gå som han vill.
De är så många, de som söker hem. En oändlig
rad av ratade katter, sådana som är intagna, och
sådana som väntar på att få komma in i tryggheten.
Alla föreningar jobbar för högtryck, men det känns
som om det aldrig räcker fullt ut.
Och folk föder upp fler....
Helen FHHK
No comments:
Post a Comment